Här har det snöat rätt så mycket.
I dag på morgonen när man tittade ut var det så vackert. Det ser ut som ett vitt tjockt mjukt täcke av fluffig bomull. I detta täcke kan man se spår efter några av skogens djur.

I går em. skulle vi fara in med ena bilen till sonen i Västerås. Han behövde låna den för att komma till sitt jobb. Den han åker med är sjuk.
Jag körde ett par bilar före Gubben. Det var inte lätt att köra bil på oplogade vägar med 2-3 dm snö eller mer och en massa hjulspår efter andra bilar. Man kröp fram vid möte eller fick till och med stanna på vissa ställen när tradarna och bussar kom.
I en skarp kurva gled Gubben ner i diket vid möte. Jag kunde inte stanna för alla bilar utan fick köra några km längre fram innan jag hittade en plats att vända på. Torsten ringde i mobilen och sa att jag kunde fortsatta till sonen men jag vände. Torsten hade fått fatt på en bonde som var ute med sin stora traktor. Bonden drog upp bilen med sin stora traktor. Det gick så smidigt och fint men det stoppade upp trafiken förstås. Vi fortsatte till sonen.

Vi stannade länge där och tänkte att plogbilarna skulle hinna ploga tills vi skulle hem. Men nä, nä inte var det plogat. Men så sent på kvällen var det inte lika många möten i stället. Men vi såg efter vägen flera spår av bilar som varit i diket.
Här har man på lokalradion i 2 dagar varnat för detta väder och ändå inte en plogbil ute i alla fall, mycket konstigt tycker jag. Vi bor ju i vinterland, Sverige, så snö kan ju inte vara någon överraskning… hihi. De vet ju att det också är mycket tung trafik efter vägen och mycket trafik när alla ska hem efter sina jobb. Jaja, det finns andra som har det värre, men det ska i alla fall fungera där det är mer normalt med snö oväder. Där vet man hur det kan bli och måste då ordna så man har en beredskap för sådant.

I dag är vi, ännu i alla fall, insnöade. Det verkar ugglan i skorstenen på gamla torpet också vara. När vi tittar i kikaren från vår övervåning ser man bara 2 örontoppar som sticker upp ur skorstenen… hihi. Den är för söt. Traktorn går inte i gång. Vi får be en bonde att ploga åt oss när han har tid.

Lillis vet visst inte vad han vill. Han är så tjötig i dag. När man släpper ut han vänder han på bron och rusar in igen. Sedan sitter han och jamar och jamar och tjötar. Men nu är han ute i alla fall så man får se hur länge. Han vill nämligen ha sällskap och brukar följa med på promenader. Men vi tänker inte pulsa i en halv meter snö i dag.

Här är han oborstad och med blå framtassar. Färgen slog tydligen över från en matta med blått i som ligger på en stol intill soffan. Soffkarmen är också lite blå i kanten.


Jag ska försöka sitta lite mer framför datorn i dag för det känns hittills i alla fall, lite bättre bland annat i ryggen och höfterna.

Ha det så gosigt och sköt om er!
Varma hälsningar från snörika Lövstugan.