Elvis var min idol i tonåren och min bästa kompis Gun hadeTommy Steele. Vi hade svarta stövlar. Gun hade nedvikta stövelskaft där hon skrivit Tommy Steele på nedviket. Våra svarta jeans var insydda och vi hade breda läderbälten med nitar. Jeansen var så snäva att vi sydde igen dem när vi hade dem på… och sprättade upp det när vi tog av dem… hahahaha. Skinnjackor hade vi, svarta förstås.

Min morfar var skomakare så jag var till honom och nitade mitt bälte. Massor av nitar. För att inte tala om hur ofta han fick klacka om mina högklackade skor när den tiden var. Spetsiga och smala klackar som man fastnade med i skarvarna mellan stenplattorna på trottoarerna, i fotskrapor och alla andra springor. Morfar åjjade sig varje gång och sa, jänta du ruinerar mig, och så skrattade han.

Morfar bodde mitt i Hudiksvall så Gun och jag hade hans hem som sminkställe och för toa besök. Till slut fick jag en egen nyckel så han slapp komma och öppna åt oss varje gång vi behövde kissa och förbättra make upen. Jaa ni, det var tider det. Vilka minnen man har av den tiden. Jag gillar fortfarande Elvis och ryser när han sjunger vissa låtar. Men jag har också många, många andra som jag älskar höra sjunga.