fick jag när jag fyllde 5 år.

Det var en röd Fram. Innan fick jag öva mig på att hålla balansen sittande på en kudde på mammas cykelram. Damcyklar hade på den tiden en rundad cykelram och var då mycket lätta att kliva av och på. Lite fart fick jag i en pytteliten nedförskulle. Bara det att jag första gången missade att svänga när stigen svängde och åkte då förstås rakt fram… in i en stor nässelhög. Aj, aj, aj!

Jag hade blivit alldeles för stor och tung för mina föräldrar att ha på pakethållaren. Barnsadel… hahaha… fanns inte men det fanns skydd att sätta på bakhjulet för att man inte skulle sätta in fötterna i ekrarna. Det lyckades jag med att göra en gång i alla fall. Turligt nog gick det bra. Bara en lite öm fot.

Jag lärde mig fort att cykla så vi tog en tur till Simsjön och badade. Jag vet inte hur långt det var dit men alla var så imponerade att jag orkade hela vägen dit och hem.

Flera av mammas syskon från Hälsingland var och hälsade på oss och vi cyklade till Ålleberg utanför Falköping för att se Alice Babs som kom dit i flyg för att uppträda. Jag kommer ihåg att jag reagerade på att Alice Babs hade långbyxor och det var verkligen inte vanligt att kvinnor hade på den tiden. Vi bodde i Västergötland i Stenstorp som ligger mitt emellan Skövde och Falköping. Jag var 9 eller 10 år då vi flyttade tillbaka till Hälsingland.

Mamma och jag då